Tillägnat laget!

Äntligen vinteraktiviteterna igång!!!

Ja ikväll är det då dags för säsongens första match, det vilar ett tungt ansvar på Rangers axlar som till denna säsong avancerat upp i Div 2b. Laget har ju som bekant många år på nacken och därmed utvecklats till ett stabilt lag med många pålitliga medlemmar.

Från att ha börjat kariären för många år sedan i vårat dåvarande lag Falck, då vi hade en drös med spelare som kom och gick som dom ville. Då hade vi aldrig någon riktig koll på hur många eller ens vilka som skulle komma till match, om vi ens skulle bli en full femma eller om vi skulle bli 16 stycken.

På den tiden var det väl lite si och så där med lagmoralen, visst Falck hade ett fåtal spelare som alltid ställde upp för laget. Men när vi förlorade i stort sett alla matcher vi spelade så möttes vi på jobbet (då Falck) av hånskratt och den ständiga frågan "hur mycket förlorade ni med den här gången", vilket ledde till att allt färre ville vara med och spela.

Tills vi en dag vann en match stort och glädjen var total (Perre har i sin profil angett denna match som sitt bästa minne), glädjen spreds sig förstås på firman och alla som tidigare deltagit i laget eller typ tänkt nån gång att de skulle vara med var inte sena med att oxå suga åt sig av äran. Alla sjävutnämnda proffs som av de allra konstigaste anledningar tyckte att dom var delaktiga i denna seger, stog helt plötsligt i Nickehallen matchen efter och skulle vara med och dominera serien.

Vi som hade ställt upp för laget i vått och tort och stått emot torsk efter torsk kunde inte tycka annat än att detta var riktigt pinsamt när vi nu stog 16 utespelare i båset, det var då kravet på att anmäla sig i gästboken kom till. Vilket har fungera riktigt bra även fram till idag.


Allt eftersom att åren gick med laget Falck/G4S så blev det allt färre spelare som faktiskt jobbade på G4S, tillslut blev det t.o.m så att ingen av spelana längre jobbade på G4S.
De var då vi startade laget Rustas Rangers, och den stommen som utvecklats med tiden i Falck/G4S är oxå den som nu är styrkan i detta lag. Vid starten av Rustas Rangers värvade laget Kristian Dahl som har varit en grym förstärkning, oxå en kille som alltid ställer upp och utgör en stor del av stommen i laget.

I år har vi ett nyförvärv som vi oxå hoppas kan bli en byggsten i Rustas Rangers, Adam Nyström gör premiär med Rangers i kväll mot Black Eagle i Segeltorpshallen. Han kommer att spela i tröja nr. 12, som Ben Gustavsson dessvärre har lämnat.



Jag tror på det här laget, jag tror att vi har en stor chans att vara ett starkt lag i Div 2. Jag tror att Rangers kommer att bjuda på ordentligt motstånd iden här serien, Rangers har varit den ständiga 2:an i Div 3 ett par år nu så det är väl dags att vi i Rangers visar vad vi går för!!!


Kristian  *Oslipat*

Diagnös!

Jag har fått en diagnos... Handleden är trasig, trasigt mellan båtbenet och månbenet på nåt sätt. Kan hända att jag får steloperera ihop benen emellan, alltså inte hela handleden. (Hoppas jag)
Ska på återbesök 1 december då jag även ska ta fler röntgenplåtar, då ska jag oxå få veta vad vi (dom) ska göra åt saken.

Doktorn frågade ifall jag hade ett tungt och slitsamt jobb, just för att jag inte skulle anstränga handleden mer än nödvändigt. Vilket oxå betyder förståss att jag får spela hockey och innebandy försiktigt ett tag framöver, jag har ju nu fått två så fina handledsskydd av tanten där på avdelningen så jag ska väl för den delens skull inte behöva mesa på plan.


Ja hockeyn ja... Den börjar nu på söndag, och av någon anledning så har korpen beslutat att vi ska lira i Div 2 - vilket vi inte är riktigt överens med. Förmodligen kommer säsongen handla om att krampaktigt bara försöka hålla sig kvar, så att man inte halkar ner i tre:an direkt igen.



Nä nu är jag alldeles för hungrig för att blogga, kram på er!


Kristian  *patient*

Snart Jul!

Jag förundras över att jag fortfarande har en liten skara som regelbundet besöker min blog, trots att jag bara bloggar med halvårsintervaller. Jag känner mig taskig som bara övergivit dessa för att jag inte tyckt att jag inte haft tid att blogga, men det är ju verkligen så att man HAR inte tid - om man inte tar sig tid.

Jo jag har verkligen mer att göra än nånsin förr, men faktum är ju att nätterna innan jag går och lägger mig fortfarande spenderas mestadels i horisontalläge i soffan.

...          ...       ... hämtade tekoppen.

Jo... Vart var jag...?? Eh!    Jo i soffan ja!! Det är ju inte direkt så att jag inte kan slita mig ifrån repriserna av "MythBusters", "Deadliest Catch" och "Incredible Survivor" som man redan sett X antal tusen gånger tidigare, för att inte tala om Läkerolreklamen, "Peddygree Pal (sjukt att jag fortfarande inte kan stava till eländet!), - Allt hunden behöver! Med Kött, grönsaker, linfrön och äpplen...!" . Veronica och jag har försökt komma på när fan en hund senast behövde LINFRÖN och ÄPPLE!?! Snacka om att försöka sälja hundmat till Paris Hilton "Mattar", - men gud, shit oh my god liksom, asså linfrön e ju skitnyttigt - å äpple e ju ba sjukt fräsht asså...

För att hålla oss kvar en stund bland irriterande moment, så påmindes jag ju direkt hur stabilt mr.blogg är. Att det fortfarande inte blivit bättre, krashade en fyra fem gånger innan jag väl kom in. Jag hoppas verkligen att jag inte skriver i onödan just nu heller, som jag minns det kan det mycket väl krasha lagom tills att jag ska trycka på publiceraknappen.



Ja ja. Inte ska jag sitta och muttra, jag har ingenting att vara ledsen över. Jag har så mycket just nu att förgylla min vardag med, problemet är ju fortfarande det här med tid och att det blir mörkt så satans fort på kvällarna.
Men bland väldigt mycket annan så har vi en liten verkstad som jag ägnat ett par timmar i idag (i alla fall nån timme), en liten radio och ett väldigt effektivt element med en inbyggd fläkt gör det bekvämt att stå där inne i t-tröja. En flaska T-röd och två burkar kontaktlim gör det oxå väldigt rogivande att stå där inne...

Inte just för den berusning som dessa medel bidrar till, utan för den hjälp de gett mig i mitt arbete med att limma matta på dom nylackade delarna till balanshindret som jag i Anders verkstad svetsat för ett par veckor sedan. Det är skönt att se när delarna nu börjar bli färdiga, och balansbommen börjar få en färdig yta.

För min egen del som novis vad gäller användandet av lösningsmedel som berusning, började jag lagom till att middan var klar i stället känna ett obehag och behövde vädra. Ett passande tillfälle till att avsluta för dagen, och i det ögonblick jag vinglar mot dörren, trycker på "OFF"-knappen på radion och stänger av elementet känner jag hur jäkla skönt det är att bara kunna släppa för att återuppta en annan dag, på precis samma ställe jag avslutat.
Låter förmodligen väldigt filosofiskt (kan man säga så?!?), men det är faktiskt en anledning till att man inte orkar ta sig för vissa saker - just det att man måste plocka undan och ställa tillrätta varje gång.



~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~

Jag har varit i Helsingfors förr förra helgen, på agility-VM. Det var riktigt häfftigt, mycket just för att Veronica var med och deltog. Vi supportrar bjöds på en massa grym agility, det var jäkligt roligt. Just hur allt gått och hur allt funkar och så förklarar agilityfolket bäst i sina bloggar, men jag vet i alla fall att Veronica är sjukt grym på den här sporten och har många grymma fans som tycker detsamma!

I helgen ska vi till Norge! En agilitytävling utanför Oslo, jag var så jäkla sugen att åka iväg med husvagnen så det passade ju alldeles utmärkt att hänka med dit. Vi får hoppas att batteriet håller och att gasolen räcker, då vi inte får någon el...


(OBS! Inte från VM)


God natt med er!



Kristian  "Bloggar igen"

Ps. Jag kan ju inte ta bort bakgrunden gumman, så här precis innan Jul... :)
Ps igen. Vilken tur att man är erfaren blogg.se:are, skiten krascha när jag skulle publicera... :|    3 ggr. t.o.m