Som om nån brydde sig om min blogg...

Jaha då fick man äntligen bli frisk och kry, så pass att man t.o.m fick känna sig riktigt bra lagom till min tredje spelade bandymatch! Tills jag i söndags tränade i Orminge, fick en ordentlig tackling och bröt nyckelbenet... *SUCK!

Ja det verkar ju inte riktigt som att jag ska få spela någonting med vår nya klubb i år, när man väl känner sig på gång igen så blir man överkörd och sitter åter igen som en zombie i soffan med nån sorts korsett i ryggen för att dra isär axlarna. Sjukskriven igen dåra i tre veckor och sedan kanske lite lättare arbetsuppgifter, men tråkigast av allt är ju att jag missar alla matcher det här året. Hoppas på att vara tillbaka stark och strömlinjeformad till januari, med andra ord inga julbord hos V´s mamma, för då kommer jag tillbaka lika bred som lång...

Var i V-ås i helgen för att hälsa på V´s mamma, och för att J och V skulle vinna DM i agility. Men trots att J är helt överlägsen allt motstånd i denna tävling, så diskar dom även i år då J tog ett hinder helt på eget bevåg... (Tycker personligen att man ska få kred för att tänka själv, men men...)
Vad jag skulle komma till var just att om jag ska försöka hålla formen, så är det ingen bra idé att åka till V´s mamma. Shit det är inte varje dag man äter så jäkla gott, och ja vad gör man när tjejerna lutar sig tillbaka, drar handen över magen och pustar ut ett "Åh vad mätt jag är" när det fortfarande finns en massa mat kvar. Jo som vanligt är det ju förstås jag som tömmer faten och då inte för att jag fortfarnade är hungrig... Hmm... Farligt det där!


Ja nä nu ska jag trycka i mig två Citodon och försöka inta ryggläge för att invänta John Blund, god natt med er!




Kristian *Gick upp 3 kg i helgen (visserligen länge sen jag vägde mig innan)*